fredag 25 oktober 2013

Siames


Man läser av olika anledningar och ibland bara av en sorts önskan att underhållas och liksom flyta bort en stund. Det tänker jag på varje gång jag läser en av Jan Mårtensons böcker om antikhandlaren Johan Kristian Homan och hans siameskatt Cleo de Merode. Hur många finns det? Hur många som helst. Är de bra? Vet inte. Alla följer samma mönster och de stående inslagen är många. Kardemummakakan, lite bildande kulturhistoria, konsten att göra den bästa Dry martinin. Just nu läser jag Den grekiska hjälmen och den avviker inte på något sätt från sina föregångare.
   Men ibland är det precis det man behöver och inget tyngre eller svårare än så. Det är trevligt att läsa, helt enkelt. Och jag gillar siameser. När jag var ung hade jag olika scenarior för hur mitt liv skulle komma att gestalta sig. En vanligt förekommande fantasi var att jag skulle leva ensam, med en röd sammetssoffa och en vacker siames som skulle ligga draperad i soffan. Katten skulle heta Betty och det skulle vara vi två mot världen.
   Riktigt så blev det ju inte. Men ibland tror jag ändå att hon väntar på mig någonstans, Betty. Behagfullt utsträckt i den röda soffan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar