I stället för att sova

Vad gör man när man vaknar redan kvart över sex en söndag morgon och inte vill störa resten av familjen? Jo, med mycket möda tar man med sig sin nyss påbörjade deckare och hasar ut till soffan i vardagsrummet. Man lägger sig bekvämt och hinner läsa i två timmar. Allt är tyst, lugnt och skönt. Boken heter Fjällgraven, av Michael Hjort och Hans Rosenfeldt.
   Det här är del tre i en serie om kriminalpsykologen Sebastian Bergman och hans kollegor på Riksmordkommissionen . Den här gången hittar man sex nedgrävda lik i Jämtlandsfjällen. Så här långt verkar det vara en helt ok historia; jag har tyvärr inte läst de första delarna och kan inte säga något om dem.
   Men det är ju ofta intressant med kriminalromaner som har ett helt poliskollektiv i centrum.
   Jag saknar fortfarande. Uno Palmström. Någon som minns honom? Han skrev så bra, underhållande deckare. Förutom poliserna förekommer en tragikomisk, försupen journalist som heter Olle Lyck, som till allas förvåning, inte minst sin egen, finner kärleken i polisen Evy. Riktigt bra deckare, hoppas de fortfarande lånas på biblioteken.
   Och nu är det en vacker oktobersöndag med orange lönnlöv i frestande högar på gatan. Jag vill gå ut.