Jonathan Tropper:Konsten att tala med en änkling och Sju jävligt långa dagar

Ibland behöver man underhållas, åtminstone är det så för mig. Problemet kan vara att ändå hitta rätt författare; jag läser inte så kallad chick-lit som det finns så mycket av. Men nu har jag hittat Jonathan Tropper. Välskriven, god underhållningsläsning. Konsten att tala med en änkling och Sju jävligt långa dagar har jag nyss avverkat, och någon till väntar på läsplattan.

   Det här är böcker jag skulle rekommendera den som gillar Nick Hornby och Tony Parsons. Även om Jonathan Tropper är amerikan och böckerna utspelas där finns det stora likheter. Det handlar om familjeband, relationer, sorg och kärlek. Humoristiskt men ibland med en svart liten kärna längst in.
   I Konsten att tala med en änkling heter huvudpersonen Doug. Doug är bara tjugonio år men redan änkling, sedan hustrun Hailey omkommit i en flygolycka. Verkligheten är svårgreppbar för Doug, men han måste ändå handskas med sin krävande tvillingsyster Claire, som är gravid men planerar att lämna sin man, och de andra medlemmarna i familjen. Samtidigt kräver Haileys sextonårige son Russ att få bo kvar hos Doug istället för hos sin pappa Jim. Dessutom omges Doug av välmenande grannfruar som erbjuder honom tröst i form av både hemlagad köttfärslimpa och sex. Livet är komplicerat och Doug har svårt att finna en väg som leder framåt.
   Även i Sju jävligt långa dagar har huvudpersonen problem med en påträngande, om än välmenande, familj när han ska hantera sin sorg. Judds hustru Jen är visserligen inte död, men sedan han hittat Jen och sin egen chef i sängen hemma i sitt eget sovrum har Judds tillvaro fullständigt rasat ihop och han ifrågasätter allt och alla. Samtidigt dör hans far och Judd måste resa hem till familjen för att sitta shiva, en slags judisk sorgmottagning där vänner och bekanta gör visiter hos de sörjande. Krisande familjemedlemmar, en mor som visar sig vara lesbisk och gamla flickvänner gör livet extra svårt för Judd.
   Skildringarna av de stökiga, lite excentriska familjerna påminner mig om de två böcker jag läst av Jessica Anya Blau, Drinking closer to home och The summer of naked swim parties. Även om hennes böcker är mörkare och har fler djup finns där något gemensamt, i beskrivningarna av de komplicerade, sorgliga  familjebanden. Det är roligt, men också mycket mörkt.   
   Jonathan Tropper rekommenderas!