Till Rivieran

Imorgon är det dags igen. Vi åker till Alassio på italienska Rivieran. Bara hunden får stanna hemma. Vi tar flyget till Nice och sen tåget vidare. Konstig känsla. Senast jag var i Alassio var sommaren 1976 och 77. Det var mamma, min syster och jag som egentligen inte alls hade råd att resa på sådana semestrar men nu blev det två veckors charter (det gick charter dit på den tiden) och vi sparade, gnetade och slet för att få ihop till dessa resor. Uppoffringen för min syster och mig bestod mest i att vi avstod från chips, godis och läsk och istället la undan dessa pengar tll resan. Vår ensamstående mamma försakade nog betydligt mer, det är jag övertygad om så här i efterhand. Men vi hade det så fint och trevligt, det var därför vi bestämde oss för att resa dit sommaren efter med. Vi bodde på ett stiligt hotell med helpension och eftersom jag var matglad redan då var det något jag uppskattade mycket. Pasta, kalvkotletter, allt var gott. Och efterrättsvagnen som rullades in efter varje middag var fullastad med goda saker som tårta och creme caramel ( till mig och min syster) och fin gorgonzola (till vår mor). Jag har alltid velat resa dit igen och nu får jag göra det. På torsdag har jag högtidsdag och det känns stort att få vara där då. 

   Ett bra lästips så här mitt i sommaren: Huliganerna kommer på besök av Jennifer Egan. En smart och underhållande bok om en skivbolagsdirektör och hans assistent. Och om alla människor runt omkring dem, i olika skeden av livet. Den som är en bifigur i ett kapitel kan vara huvudperson i nästa.Jag tyckte mycket om den här boken.

   Nu väntar det goda livet i Italien!