Hemma igen efter en jättefin resa. Det var varmt på Rivieran. Men det fanns ju glass, coola drinkar, en fin strand, parasoller och ett klarblått hav att svalka sig i. Underbart. Och det var en märklig känsla att traska i sina ungdomsspår. Lite sentimentalt, jo så var det ju. Vart tar tiden vägen och allt det där.
Jo men, på bilden firar bloggaren sin 50-årsdag i Monaco. Ena dagen är man femton, och plötsligt har det gått trettiofem år till.
Jag fick en bok av min man. The complete stories av Flannery O'Connor. Hon är en av mina stora favoriter. Bra att semestern inte är slut än. Nu ska jag fördjupa mig i noveller av en av de största. Det finns en som jag nog skulle kunna utnämna till den bästa novell som jag någonsin har läst. The lame shall go first (De lama skola gå som de första). Den som inte har läst den borde göra det. En fantastisk novell om en man och hans son. Om sorg och missriktad kärlek, om avgrundsdjup mellan människor som borde stå varandra nära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar