På Bikupan på Östgötagatan hittade vi en gammal Margaret Yorke. Nära mord heter den och den har jag nog läst förut, liksom alla andra av hennes böcker. Den kostade bara tio kronor och det tycker jag var billigt.
En gång var Margaret Yorke en av mina favoriter bland deckarförfattare. Inga närgångna våldsbeskrivningar men heller ingen påfrestande pusseldeckar-känsla. Hennes böcker, som man inte kunde sluta läsa när man hade börjat, var trevliga, mycket trevliga, och samtidigt så lurade det alltid något hot under ytan. Det trivsamma livet raserades av något eller någon: en sjuk människas påfund, hemligheter från det förflutna som plötsligt kom upp till ytan.
Varför finns det ingen svensk Margaret Yorke? Ibland kan jag tycka att Inger Frimansson har lite av det i sina böcker. Men inte riktigt. Den här trivsamheten, det goda vardagslivet i kontrast till det där andra, det utifrån kommande; Margaret Yorke hade sin egen stil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar